Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Teatern och Förste Direktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett uttaladt hopp om att teatrarne framgent måtte
under samma form som hittills uppbära sitt ound*
gängliga understöd.
— att upphöra, om de k. teatrarne skulle upplåtas för
enskilda personers spekulationer. Ifrågavarande afdelning af
teatern erfordrar så stora och dyrbara hjelpmedel, att
säkerligen icke någon enskild person i vårt land skulle finnas
hågad för dess uppehållande, äfven under förutsättning deraf, att
de anslag, som nu äro de k. teatrarne tillagda, komme att
fortfarande utgå.
Det enda europeiska land, hvarest — kommitterade
ve-terligt — hvarken staten eller regenten personligen på något
sätt bidrager till den lyriska och dramatiska konstens
omvårdnad, är England. Om ett lika beskaffadt förhållande
redan tillförene egt rum i Sverige, skulle säkerligen icke någon
— och icke heller kommitterade — vilja föreslå införandet af
en ny grundsats i detta afseende; men då i vårt land
förhållandet varit och är alldeles motsatt, då den nu befintliga
teaterinstitutionen eger dyrbara tillgångar, på hvilkas
bevarande eller återställande det torde vara särdeles svårt att
erhålla tillräckliga garantier, och då ett försök att till
enskildes försorg öfverlåta de k. teatrarne otvifvelaktigt skulle
föranleda, att den lyriska scenen blefve lemnad helt och hållet
å sido, anse sig kommitterade ej kunna biträda den af
chefen för Eders Maj:ts hofförvaltning i detta afseende yttrade
mening.
Teatern, såsom institution betraktad, kan, enligt
kommit-terades åsigt, svårligen jemföras med någon af de
inrättningar, som af staten underhållas, utan intager en helt och hållet
exceptionel ställning. Ehuru det ej kan vara för samhället
likgiltigt, i hvad mån teatern uppfyller sitt ändamål — att
vårda och upprätthålla den lyriska och dramatiska konsten
samt att underhålla och höja smaken för ädlare
konstnjutningar, så möter dock, på sätt ofvan blifvit antydt, teaterns
direkta vårdande och handhafvande såsom en statens
inrättning stor svårighet och medför betydliga olägenheter. Ehuru
å andra sidan en teater ej kan frånkännas karakteren af en
industriel inrättning, torde det dock ej vara rätt betänkt att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
