Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Teatern och Förste Direktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att kulturanstalten för landets sceniska konst aldrig
fikar efter lockelsen som vidhänger vare sig den
enskilde eller dilettant-direktörens förlustelsebegär.
Teater-chefen borde, om ej förstå musik i högre
mening, dock för densamma ha afgjord böjelse och
håg, samt så hafva odlat sin smak, att hans
omdöme i denna högvigtiga konstgren, blir ett sannt
rättesnöre för den princip som bestämmer
reper-toiren och den svenska oprans utveckling. Om
missljud i hans öron gäller lika med musikaliskt
välljud, så är det i sanning mer än upprörande,
och öfver en sådan smak förmå hvarken
kapellmästare eller ann befattningshafvande något
uträtta.
Likaså skall hans smak för det högre, det
klassiska dramat vara fullt utbildad, på det icke t. ex.
Shakspeare och Göthe behöfva utsättas för hans
föraktliga medlidande, som endast bevärdigar dem med
en likgiltig axelryckning, då Birch-Pfeiffer eller
Meilhac och Halévy i nya volumer ligga på hans
bord.
Ar det icke nog att de flesta föreståndarne för
våra kringresande teatertrupper numera äro i hög
grad okunniga? Dessa ignoranter, icke i den
af-lägsnaste mån påminnande om en Pierre Deland
eller Djurström, ha brutit så mycket mot den
sceniska konsten i vårt land, att brottet borde
försonas genom en man till chef för de Kgl. teatrarne,
genom en riktigt planmässig Offenbach-repertoir tyckes
utplåna sundt förstånd, sund musik och ett framställningssätt
som bär spår af högre eftertanke och studium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
