Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Teatern och Förste Direktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Lucrezia Borgia», »Leonora» och »Linda» (alla
upp-tagne for italienarnes skull och gifvande intet,
kvarken i konstens eller kassans intressen) samt till sist,
för en debuts skull, »Joseph i Egypten» som
repriser.
Spelåret 1869—70 gaf oss »Don Pasquale», »Lalla
Rookh», »En afton på Haga» och »Dinorah» som
nyheter och »Ziguenerskan», »Zampa», »De begge
ar-restanterna» och »Rigoletto» som repriser.
Om man också icke jemför dessa tvenne spelår
med de sex föregående årens många uppsättningar,
så måste frågan, huruvida
opra-repertoirsutvecklin-gen varit god, besvaras, trots fördelen af fyra nya
inhemska arbeten, med nej!
Hvad repriser af stycken beträffa, som legat
särdeles många år i glömska och således nästan
kunna ställas under rubriken nytt, då de icke
allenast utöfva samma dragningskraft på publiken utan
äfven tarfva lika stor tid till inöfning och
uppsättning som alldeles nya stycken, så bör med valet af
dessa särdeles varsamt förfaras. Bilagorna 1—4 visa
hvilket urval som förefinnes för en stor scen der
exempelvis hvarken Gluck, Spontini eller Wagner
(i egentlig mening), inom opran — eller Göthe och
Schiller inom skådespelet genom något verk för
närvarande äro representerade.
Hvad gagnande kan ha legat i att, på så vis
som skett, ha upptagit »Ziguenerskan» och
»Rigoletto», i hvilka båda stycken nästan allt beror på
titelrollens återgifvande ? Genom mindre felaktig än
oändamålsenlig distribution af dessa tvenne roler, ha
deras representanter icke kunnat afvinna dessa opror
publikens intresse. Resultatet borde på förhand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
