Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att grunda ett rike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Venedigs politik; erövringar och krigsförklaringar såväl som
allianser och fredsfördrag.
Det är felaktigt att säga att det var turkarnas erövring av
Konstan-tinopel som knäckte Venedigs handel på Asien. Turkarna var lika
angelägna som venetianarna att denna handel skulle fortsätta (även
om man stred om vem som skulle ta profiterna). Turkarna erövrade
Konstantinopel först 1453 men pepparpriset hade redan tidigare
börjat stiga kraftigt. Den venetianska oligarkin hade tvungits till krig
mot Genua därför att denna stad sökt alternativa handelsvägar till
Asien. Den venetianska oligarkins politik gick ut på att bevara
pepparmonopolet. Venedig kunde göra detta endast i samverkan med
Alexandria och Konstantinopel. Sinsemellan kunde man strida om
vilken andel av monopolprofiten man skulle ha; men man hade ett
gemensamt intresse av att bevara detta monopol.
Mot slutet av århundradet skulle Portugal knäcka
pepparmonopolet. Men sjövägen blev inte lönsam därför att venetianare och
turkar trissat upp priset. De gjorde desperata försök att bevara sitt
monopol. Sjövägen blev lönsam därför att karavanvägarna blockerades
av krig och handelskrisen drabbade Venedig innan Vasco Da Gama
anlände från Indien med kryddor till Portugal år 1499. År 1496
sjönk de turkiska handelsintäkterna med 16%, samma år tvangs
kryddbasaren i Kairo att upphöra med sin verksamhet, i Italien
gjorde bankirerna konkurs och pepparpriset rakade i höjden. Krisen i
östra Medelhavet utlöstes inte av den nya handelsvägen. Men den
tilltagande krisen kom att bestämma Venedigs hela politik under
Skanderbegs tid.
Om man talar om Skanderbegs tjugofemåriga kamp mot den
turkiska övermakten som ”kristenhetens kamp mot de otrogna” blir
Venedigs handlande lika oförklarligt som påvens uppträdande. Då
skulle ”Medelhavets härskarinna” styras av ”dåliga” kristna och det
hela sjunka till en moralisk fråga. Men Venedigs — och påvens —
politik bestämdes inte av något så översinnligt som religion.
Venedigs oligarki hade en klar och enkel utrikespolitik.
Det fjärde korståget, 1201—1204, genomfördes för att krossa
Bysans. Bysans stod i strid med de italienska handelsintressena. På
sommaren år 1201 for alltså cistercienserabboten Martin från klostret i
Pairis i Vogesema omkring i de tyska länderna på Innocentius III :s
uppdrag och predikade och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
