- Project Runeberg -  Albansk utmaning /
50

(1970) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att grunda ett rike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin egendom. Resten förlorade allt. Denna osmanska nyordning
innebar alltså såväl en expropriation av feodalherrarna som av
bönderna och ett ökat ekonomiskt tryck på köpmän och hantverkare.
Den osmanska militärmaskinen var effektiv; men den var också dyr
i drift och expansionen skulle gå vidare.

Nyordningen ledde omgående till uppror och upplopp. Dessa var
dock inte samordnade, feodalherrarna förmådde heller inte resa sig
ur sin feodala snävsyn och övervinna sina inbördes motsättningar.
Revolterna kunde därför — med en viss ansträngning — slås ned av
den osmanska militärmaskinen. Många bönder flydde dock till
bergen. Där härskade ännu klanerna och dit sträckte sig inte den
osmanska nyordningen. Många byar blev helt eller delvis öde på
slättlandet och i dalarna.

När därför bönderna i Mysje på 1430-talet förklarade att de som
herrar över sig inte godtog ”män från främmande länder eller
sådana som inte är av vår länsherres ätt” så uttryckte de — i det feodala
tänkandets form — sina klasskrav. Det var till detta Albanien
Skan-derbeg återvände och den 28 november år 1443 lät han utropa sig till
fri och självständig furste i Kruja.

Skanderbeg var en lysande politisk och militär begåvning. Han
hade också fått sin tids förnämligaste militära utbildning i den
osmanska militärmaskinen. Han hade fört befäl i strid och varit hög
och betrodd administratör. Han förklarade sig självständig och tog
upp kampen mot det osmanska väldet. Dock, vid denna tidpunkt,
1443, kunde det synas som om detta var ett uppror bland alla de
andra. En herre av kastriotemas ätt reste sig till kamp för sina
intressen som en Kastriot och furste. Men under de tjugofem år som
nu återstod av hans liv förmådde han i denna specifika historiska
och sociala situation övervinna sin klassmässiga feodala begränsning
och söka — och nästan lyckas — genomföra det historiskt
nödvändiga albanska riksgrundandet.

Den utrikespolitiska situationen var komplicerad. Det osmanska
väldet var uppbyggt som en ständigt erövrande militärmaskin.
Sedan osmanerna erövrat Gallipoli år 1355 befann de sig på ständig
framryckning i Europa. Timurs anfall hade för en tid desorienterat
de osmanska styrkorna och gett Konstantinopel en nådatid men
också i Asien ryckte nu den osmanska militärmaskinen fram. Nederlag
kunde för korta tider hejda frammarschen men den tycktes
oemotståndlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:53:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jmalbansk/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free