Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att grunda ett rike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan sak är att det osmanska riket; denna militär-feodala
despoti; detta välorganiserade militär- och ockupationsmaskineri
verkligen utgjorde en stark fara för Europa. Genom att binda stora
osmanska härar — upp till 100 000 man åt gången — under ett
kvarts sekel i Albanien kom Skanderbeg och hans albanska här att
utgöra ett skydd för Italien och Centraleuropa. Så upplevde de mer
klarsynta samtida politikerna Skanderbegs roll i europeisk historia
och så framstår den än klarare i ljuset av den senare utvecklingen.
De albanska krigen kom att fördröja den osmanska framryckningen.
Skanderbeg var en skicklig härförare och politiker. Med små
resurser förde han ett långt framgångsrikt krig mot sin tids världsmakt.
Men han var mer än en skicklig härförare och politiker. Han blev
en riksgrundare. Från att ha varit den förste bland jämlikar,
capitaneus generalis för den ”Albanska Ligans” feodalhärar, utvecklades
han till enväldig prins av Albanien.
Kriget gjorde det nödvändigt för honom att steg för steg inskränka
de stora feodalherramas makt och privilegier. Skanderbegs egen
makt kom mer och mer att grundas på hans historiska uppgift som
albansk härförare i stället för att vila på hans roll som Kastriot.
Församlingen i Lesh hade varit en frivilligt församlad liga av höga
herrar. När deras skiftande intressen kom i strid med krigets
intressen fick Skanderbeg slå ned dem. I deras ställe trädde en lågadel
som erhållit sina förläningar direkt av Skanderbeg. Denna lågadel
hade inte bara erhållit sina förläningar av Skanderbeg, den var också
direkt knuten till den nya centraliserade stat Skanderbeg steg för steg
tvangs skapa för att föra kriget vidare.
De höga herrarna förmådde inte följa honom när han
proklamerade den brända jordens taktik. Men hans egen lågadel kunde följa
honom. Konflikten med Venedig var inte personlig; den var
oundviklig. Krigets nödvändighet tvang Skanderbeg att också dra in
städerna i den albanska försvarsekonomin. Det blev bönder, klerker,
hantverkare och den nya lågadeln som utgjorde den sociala basen
för det långa kriget.
Skanderbeg inledde kriget som feodalherre och Kastriot; han gick
ut i kriget för att försvara sina feodala rättigheter. Men kriget tvang
honom att genomföra en politik som förde till en social omskiktning,
de höga herrarnas fall och ett albanskt riksgrundande.
Det finns inget skäl att romantisera Skanderbeg, att ”tvätta bort”
hans feodala drag, att göra honom till en från början om sin historis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
