- Project Runeberg -  Albansk utmaning /
55

(1970) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att grunda ett rike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ka mission medveten hjälte. Hans storhet består i att han under
krigets nödvändighet förmådde träda ut ur den feodala snävheten och
genomföra den politik som stod i de framryckande klassernas
intresse. Denna politik kunde skydda folket mot osmanernas utplundring;
de höga herrarnas politik kunde inte ens skydda dem själva.

Att med små styrkor föra ett framgångsrikt krig mot en militär
övermakt kräver en annan taktik och andra vapen än de som de
feodala herrarna kunde ställa upp med.

Guerillataktiken och det lätta rytteriet blev Skanderbegs
kännetecken. De ständiga överfallen, de snabba angreppen, den brända
jorden och det folkliga deltagandet (Napoleon drog sig för att
släppa de livegna loss i Ryssland, med rätta ty ingen visste var det
kunde sluta och alla fruktade hur det skulle sluta och då blev Stora
Arméns undergång ett mindre ont; men Skanderbeg drog sig inte för
att resa de livegna mot venetianarna och uppmana dem att bränna
herresätena); allt detta under ett utdraget och oförsonligt krig —
det visar framåt. Med Skanderbeg träder albanerna ut ur
medeltiden.

År 1466 besöker Skanderbeg Rom. Kriget har varat länge.
Osmanerna har härjat Albanien. Befolkningen är decimerad.
Hungersnöden hotar. Skanderbeg behöver vapen, ammunition, livsmedel. Men
påven, Paul II, är ”alltför snål för att ge Skanderbeg stöd”, som
Marx påpekat. Staden Rom ger honom dock ett triumftåg. Men
Skanderbeg rider inte in i staden som en medeltida härförare i
elegant rustning. Krönikörerna anmärker att han ”var klädd som en
fattig man”. Då var han en den mest kände av alla Europas
härförare.

Det är möjligt att säga att med Hunyads nederlag på hösten 1444
och med Venedigs och påvestolens politik kunde det albanska folket
i längden inte segra mot det osmanska världsväldet. Det är dock
spekulation; grundad på efterhandsvetande. Sedd inifrån sin tid gav
Skanderbegs krig möjligheter till seger ända in i det sista.

Efter Skanderbegs död och det albanska nederlaget, vilken var
då situationen i Albanien? Landet var mer härjat än något annat
land i Europa. Handeln låg nere. Många städer hade så förstörts att
de aldrig återuppbyggdes. Kyrkor, kloster och slott var brända. Alla
rikedomar plundrade. Stora delar av befolkningen hade dödats eller
svultit ihjäl. Andra hade flytt. Det gick stora flyktingvågor till södra
Italien och Sicilien åren 1444, 1464 och 1468.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jmalbansk/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free