Note:
This work was first published in 1970, less than 70 years ago.
Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago.
Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den dubbla misären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den dubbla misären
Den 17 januari 1468 dör Skanderbeg. Kriget fortsätter. I juni 1478
faller Kruja. Den 25 januari 1479 undertecknas fredsfördraget
mellan Venedig och Osmanska riket. Venedig lyckas behålla Durres.
Äntligen kan de osmanska trupperna invadera Italien. De erövrar
Otranto. Albanerna gör åter uppror. Osmanerna får omfördela sina
styrkor för att hålla Albanien. I september 1481 förlorar Osmanerna
åter sitt fotfäste i Italien.
År 1492 anländer sultan Bayazid II i spetsen för de osmanska
trupperna; han skall genomföra invasionen i Italien. Men han
genomför aldrig invasionen. I stället får hans trupper slå ned de
upproriska albanema. År 1501 förlorar Venedig Durres till sultanen.
År 1506 krossas det sista albanska motståndet. I över 60 år har då
kriget pågått och trupperna har ryckt fram och åter över detta land.
Nederlaget var inte bara ett militärt nederlag. Under krigen hade
det högfeodala Albanien gått under. Och med de högfeodala
furstarna också all deras konst, kultur och rikedom. Den riksenhet som ett
tag tyckts genomförd hade sopats undan och Albanien hade
förvandlats till det fattigaste av länder. Ett land som icke ens var ett
land. Endast hos de landsflyktiga albanema i Italien kunde det
albanska språket och den albanska kulturen utvecklas.
Det var inte religionen som varit krigets grund; men religionen
hade fått tjäna som frihetskrigets ideologi. Konflikten mellan
ideologi och Vatikanens realpolitik fick följder. År 1610 rapporterar
ärkebiskopen av Antivari, Marino Bizzi, om förhållandena i
Albanien. Han framhåller att Skanderbegs minne lever mycket starkt i
sång och dikt. Han beundrar de religiösa processionerna och folkets
kärlek till sin kyrka; dock är han orolig över ett kommande avfall.
Han rapporterar att prästerna är helt okunniga. De förstår inte
längre de latinska ord de begagnar i mässan. Orden har blivit
besvärjelser. De försummade sakramenten. De hade upphört att ge
den sista smörjelsen. De tillät äktenskap inom de förbjudna leden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jmalbansk/0057.html
