- Project Runeberg -  Albansk utmaning /
65

(1970) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makternas intresse och nationens renässans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och på Moskva-sovjetens sammanträde den 28 februari samma
år hade Lenin sagt:

”Den utplundring för vilken de imperialistiska regeringarna utsatt
Turkiet har mötts av ett sådant motstånd att även de starkaste av dessa
imperialistiska makter har fått hålla händerna borta.”

Venizelos drängtjänst åt Lloyd George kom att kosta det grekiska
folket mycket; de fick med sitt blod betala för landsättningen i
Smyrna i maj 1919. Det turkiska folkets nationella revolution kunde
inte krossas av Storbritanniens grekiska soldnärer; Kemal förde ett
rättvist krig.

Albaniens nationella existens hade också varit nära sammanlänkat
med det turkiska folkets försvarskrig. När Venizelos på Lloyd
Georges uppmaning gått till kamp mot kemalisterna i Turkiet —
använt sitt folk som bönder i ett schackparti — då hade han också
senare samma år lovats Gjirokastra i Albanien. Italienarnas
nederlag i Albanien år 1920 och Venizelos nederlag i Turkiet (som också
ledde till att Venizelos själv sparkades ut ur Grekland) räddade
södra Albanien och Albaniens sydgräns förblev den av år 1913. I sin
kamp för sin nationella existens efter ententesegem i första
världskriget hade de albanska och turkiska folken de facto varit allierade.
I sin kamp för sin nationella existens hade de också haft den
revolutionära arbetarrörelsens och den anti-imperialistiska rörelsens fulla
stöd.

Enver Hoxhas uttalande den 14 september år 1967 var alltså
varken tillfälligt eller i inskränkt betydelse albanskt.

Men när de turkiska parlamentarikerna på hösten 1968 sade till
oss:

— Här var ju lika fattigt som i Anatolien, så var detta yttrande
mer än en allmän och hövlig fras.

I Bulgarien hade den sociala kampen länge kommit att ta sig
religiös dräkt. Feodalherrarna var turkar, var muslimer och de
utsugna bönderna var kristna, var bulgarer. Därmed blev det möjligt
för de europeiska stormakterna att spela sitt spel i religionens namn
och den nationella frågan doldes bakom religiösa slagord. I
Albanien var förhållandet annorlunda. Där hade den långa
frihetskampen mot de osmanska erövrarna tvungit kyrkan att ta ställning —
eller rättare att visa sin oförmåga till ställningstagande och då fol-

5 — Den albanska . . .

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:53:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jmalbansk/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free