Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albaniens självständighet och den proletära internationalismen eller Branting och de albaniska stammarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 3 november bad Turkiet om fred. Den turkiska regeringen
anhöll hos stormakterna om medling. Då de österrikiska intressena
på Balkan hotades av serbernas framryckning mot Adriatiska havet
mobiliserade Österrike-Ungern. Wilhelm II av Tyskland
förklarade för den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand att man icke
fick retirera i den serbiska frågan. Om det så var nödvändigt, lät han
förstå, finge man ta ett europeiskt krig. Tsarryssland ansåg sig ännu
icke tillräckligt rustat för att föra ett stort krig och var förskräckt
över de serbisk-bulgariska framgångarna. Den franska regeringen
började luta åt åsikten att det var rätt tidpunkt för storkriget. Den
franske krigsministern Millerand (”ministersocialismens” förste
företrädare, ”lade i dagen stor ämbetsmannaduglighet” enligt
Svensk Uppslagsbok) diskuterade det kommande kriget med den
ryske militärbefullmäktigade överste Ignatjev:
”Millerand:
— Herr överste! Vilket syfte anser ni att den österrikiska
mobiliseringen har?
Ignatjev:
— Det är svårt att bedöma i förväg, men utan tvivel är de
österrikiska förberedelserna gentemot Ryssland för närvarande av defensiv
karaktär.
Millerand:
— Gott! Ni skulle alltså inte se en ockupation av Serbien som en
direkt krigsutmaning mot er?
Ignatjev:
— Jag kan inte svara på den frågan, men jag vet att vi inte vill
frambesvärja ett europeiskt krig och att vi inte vill vidta några åtgärder
som kan sätta Europa i brand.
Millerand:
— Alltså måste ni överlämna Serbien åt sitt öde. Det är naturligtvis
er affär, men man bör veta att det inte är vårt fel: vi är beredda, till
det måste tas hänsyn. Kan ni åtminstone inte förklara för mig vad man
överhuvudtaget tänker om Balkan i Ryssland?
Ignatjev:
— Den slaviska frågan står vårt hjärta nära, men vi har
naturligtvis lärt av historien att vi framförallt måste tänka på vår egen
statsnytta som inte får offras till förmån för abstrakta idéer.
Millerand:
— Ni begriper väl dock herr överste att det här inte handlar om
Albanien eller serberna eller Durres, utan om Österrikes hegemoni på
Balkanhalvön?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
