- Project Runeberg -  Albansk utmaning /
107

(1970) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Men vilken självständighet?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nien blev en autonom stat under makternas kontroll och sultanens
suzeränitet.

För att förstå frågan bör man veta vad suzeränitet är. Det är ett
feodalt förhållande. Det är överlänsherreskap. De rättigheter, som
en suverän stats härskare äger över en halvsuverän stat. Det var en
ur makternas synpunkt lämplig kompromiss i december 1912 ty
sultanen var icke en ”suverän stats härskare”, Turkiet var i uppenbar
upplösning. Därmed kunde man genom att införa
suzeränitetsbe-greppet tills vidare uppskjuta lösningen av den ”albanska frågan”
och lägga landet under makternas gemensamma kontroll.

I enlighet med denna kompromiss skulle Serbien dra bort sina
trupper från Albanien. Om icke detta skedde skulle
Österrike-Ungern ingripa.

Under våren 1913 förändrades makternas tolkning av autonomins
innebörd. Från maj månad år 1913 blev Ryssland suzeränitetens
lidelsefullaste förespråkare. Krävde respekt för beslutet av den 17
december 1912 och dess representanter talade sig varma för sultanens
länsherrerättigheter över Albanien. Ty Österrike-Ungern och Italien
som i december år 1912 fått i uppdrag att utarbeta ett projekt för
den albanska statens organisation hade den 8 maj 1913 lagt fram sitt
förslag.

Den första paragrafen definierade Albanien som ”autonomt
under sultanens suzeränitet”. Men den andra paragrafen definierade
suzeräniteten som enbart nominell. Under debatten påpekade
Öster-rike-Ungerns ambassadör, Mensdorff, att makternas krav på ett
neutraliserat Albanien inte rimmade med suzeräniteten. En ”neutral
vasallstat” är en logisk omöjlighet. Italien anslöt sig omedelbart till
Mensdorffs synpunkt och föreslog att båda de första paragraferna
skulle utgå.

Ryssland som nyss kämpat för sultanens suveränitet kämpade nu
lika intensivt för sultanens suzeränitet. Det var ju inte märkligt ty
sultanen var Rysslands kommande fiende och den 19 maj 1913
rapporterar franske ambassadören i Turkiet, Bompard, till sin regering
att den ryske ambassadören för honom famhållit att:

”För sina grannländer innebär Turkiet ett kommande arv ... låt
Albanien behålla en turkisk etikett. På så sätt kan redan i förväg alla de
åtgärder som Serbien kan vidtaga när möjligheterna bjudes ha
juridiskt möjliggjorts.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:53:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jmalbansk/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free