- Project Runeberg -  Albansk utmaning /
109

(1970) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Men vilken självständighet?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsatte sig Serbiens anspråk. Italien ville skjuta Greklands
nordgräns så långt söderut som möjligt. Italien stödde därlör
Österrike-Ungem i frågan om de norra gränserna under det att
Österrike-Ungem stödde Italien i fråga om de södra gränserna.

Makterna kunde ena sig om en kompromiss. Serbien fick Kossova
— som låg i inlandet. Hälften av Albanien kom att ligga utanför
Albaniens gränser. Däribland viktiga städer som Prizren, Jakova, Peja,
Prishtina, Dibra, Tetova, Gostivar etc.

Återstod frågan om den albanska regeringen. Ismail Qemals
regering hade inlett ett avskaffande av de feodala förhållandena; den
ville upprätta ett ”västligt” system; en borgerligt kapitalistisk regering.
Därmed väckte den bejemas — de feodala jordherrarnas —
missnöje. Frankrike och Ryssland stödde bejernas motregering — i
gengäld skulle denna acceptera de nya gränserna. Österrike-Ungern och
Italien lämnade ett visst stöd åt Ismail Qemals regering — i gengäld
skulle denna acceptera ekonomiska koncessioner och ge
Österrike-Ungern och Italien politiska privilegier i Albanien.

Den 22 januari 1914 beslöt den Internationella
Kontrollkommissionen att jaga bort Ismail Qemal och eliminerade regeringen i
Vlo-ra och Nationalförsamlingen. Man hade nått en ny
kompromisslösning. En preussisk major, prinsen av Wied, hade utsetts till albansk
furste under namn av Vilhelm I Mpret av Albanien (Mpret =
im-perator).

Bejernas representant Esad Pascha Toptani skulle på det albanska
folkets vägnar resa till Tyskland och erbjuda Albaniens krona åt
denne preussiske major.

Makterna hade fått sitt självständiga Albanien. Den nye
härskarens regim stöddes av Internationella Kontrollkommissionen och de
stora jordherrarna. Den 7 mars år 1914 anlände så Vilhelm I, Mpret
av Albanien, till sitt rikes huvudstad Durres.

Där kan vi för ett ögonblick lämna honom. Jag har inte beskrivit
dessa diplomatiska intriger av år 1912 och 1913 därför att de är
roande; utan därför att de på ett entydigt sätt pekar framåt mot det
sätt på vilket ”makterna” under imperialismens epok löser frågorna
om ”självständighet”. Albanien var det första land — men inte det
sista — som fick en Internationell Kontrollkommission över sig. Det
är därför lärorikt att iaktta hur spelet gick.

Albaniens självständighet var dock — då liksom senare — en
fråga som det albanska folket självt hade att lösa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:53:33 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jmalbansk/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free