- Project Runeberg -  Albansk utmaning /
115

(1970) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilken klass kunde leda?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omedelbart möjlig. Därefter blev den det icke längre ty staterna
utvecklades enligt andra målsättningar. De försummade histpriska
möjligheterna återkommer aldrig i samma form.

Frågan om varför det medvetna och revolutionära proletariatet på
Balkan icke lyckades trots att dess partier förde en konsekvent och
riktig politik både emot opportunismen och i den nationella frågan
är viktig att besvara.

Den ger nyckeln till de albanska kommunisternas politik under
befrielsekriget och den är av principiell betydelse. Genom att
utnyttja lärdomarna från detta historiska nederlag kunde de albanska
kommunisterna leda befrielsekriget och den sociala revolutionen i
Albanien.

De revolutionära socialdemokraterna på Balkan hade en felaktig
inställning i bondefrågan. Man insåg icke den väldiga revolutionära
kraften hos de alltmer utsugna bondemassorna. Man bedömde dem
som en reaktionär klass och väntade på att de skulle ta steget över
till proletariatet. Genom denna väntan avskar partierna sig från de
stora — och potentiellt revolutionära — folkmassorna.

Det finns gott om personer som menar att teoretiska diskussioner
inom arbetarrörelsen är av ondo. Det räcker med att vara överens.
Man bör inte splittra genom att ställa frågor. Så brukade de
högersocialdemokratiska ledarna säga före första världskriget. De
begagnade denna brist på diskussion om ”teoretiska” frågor för att
maskera sin övergång till den härskande klassens läger. De katastrofala
följderna av detta känner vi alla.

Den revolutionära socialdemokratin på Balkan hade inte löst
frågan om inställningen till bönderna och deras kamp på ett riktigt sätt.
Detta fel, denna svaghet, kan på intet sätt jämföras med de
högersocialdemokratiska ledarnas förräderi. Den revolutionära
socialdemokratin på Balkan gjorde misstag — därför att den inte noga
analyserat det problem som kännetecknade Balkan: de utsugna
bondemassornas kamp mot feodalt förtryck. Det var ett misstag, en
svaghet i det teoretiska arbetet. Denna svaghet var historiskt förklarlig.
Den kom att stå Balkans folk dyrt.

Svagheten blev uppenbar under första världskriget. Då vacklade
kapitalismen, då reste sig massorna; då förmådde de revolutionära
socialdemokraterna inte leda dessa resningar. Då försatts
möjligheten till en Demokratisk Balkanfederation.

Albanien hade ingen arbetarklass i egentlig mening (år 1912 fanns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:53:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jmalbansk/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free