Note:
This work was first published in 1970, less than 70 years ago.
Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago.
Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kring det gröna bordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kring det gröna bordet
Under kriget hade det neutrala Albanien varit ockuperat av
främmande trupper. Dessa upprättade sina administrationer och
samarbetade med de lokala jordherrarna och lät avrätta de patriotiska
albaner som protesterade. Förutom de avrättade avled 70 000 albaner
i hungersnöd och pest.
Ockupanterna utropade sina regeringar. Den italienska regeringen
gick längst. Den 3 juni år 1917 proklamerade den högtidligt:
”Hela Albaniens enhet och självständighet.”
Det lät nu alltför bra för att vara sant. Det var heller inte sant ty
denna ”enhet” och denna ”självständighet” skulle enligt samma
proklamation vara:
”Under Konungariket Italiens skydd och hägn.”
Proklamationen var bara ett utspel; den var giltig endast där de
italienska trupperna befann sig. Den kom också att klinga ovanligt
ihålig när Lenin lät publicera de hemliga fördragen och det visades
hur den italienska regeringen köpts med 50 000 000 pund sterling
och löften om att dela rovet i Albanien och på andra ställen.
Den 18 januari år 1919 började Fredskongressen i Paris diskutera
hur Albanien skulle fördelas. Italien, det nya Jugoslavien och
Grekland lade fram sina olika krav. De stämde inte överens. Det fanns
inte mycket nog av Albanien för att tillfredsställa dem alla. Serbien
och Grekland var inte överens med Italien. De ville inte att Italien
skulle få Vlora. Men Italien hade i denna fråga stöd av Wilson som
redan i oktober 1918 hade lovat Italien Vlora och protektoratet över
Albanien. Ty Wilson stödde serberna mot Italien men ville ge
Italien kompensation i—det neutrala—Albanien. Kohandeln började.
Den 14 april 1919 förklarade sig Wilson välvillig inför de
italienska kraven på Vlora. Frankrikes och Storbritanniens representanter
var överens om att Korea och Gjirokastra skulle till Grekland.
”Det är egentligen förbannat synd om Albanien. Först blev det ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jmalbansk/0117.html
