Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Men vad sade folket?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några timmar föll ockupanternas befästningar. Hela det
ockuperade området — utom staden Vlora — befriades av folket. Den
väpnade kritiken mot makternas diplomati hade inletts.
Den 11 juni år 1920 gjordes det första stora angreppet på de
italienska ställningarna i staden Vlora. 3 000 bönder trängde in i
förstäderna. Vlora hölls av två italienska armédivisioner, i hamnen låg
enheter ur den italienska krigsflottan och staden hade befästs.
Bönderna drog sig tillbaka från förstäderna efter angreppet och
belägringen kunde börja.
Samtidigt hade regeringen i Tirana gått till angrepp mot Esad
Pascha Toptanis styrkor i norr. Esad Pascha Toptani befann sig i
Paris. Där intrigerade han med makternas representanter. För att
säkra jordherrarnas ställning var han åter i de främmande
makternas tjänst. Avni Rustemi sändes till Paris för att likvidera honom.
Avni Rustemi var medlem av ”Kommittén för Nationens Försvar”
som då ledde kampen mot de italienska ockupanterna. Den 31 maj
1920 anlände Rustemi till Paris, han tog in på Hotel des Tuileries,
10 Rue St.-Hyacinthe strax intill Hotel Continental där Esad Pascha
Toptani hade sitt högkvarter. Esad Pascha Toptani var välbevakad,
han skyddades både av franska säkerhetspoliser och egna vakter.
Den 2 juni hade Rustemi skaffat sig kontakter bland Esad Pascha
Toptanis omgivning. Avni Rustemi började kartlägga Esad Pascha
Toptanis verksamhet och förbereda sig för handlingen. Den 13 juni
1920 sköt Avni Rustemi ned Esad Pascha Toptani med två
revolverskott när Esad Pascha Toptani och hans älskarinna Elise Dujour
färdades på Rue Castiglione.
Den jugoslaviske delegationsledaren Pasic uttalade sig den 16
juni år 1920 för ”Le Temps” och sade:
”Denna förlust är verkligen sorglig. I första hand för att han var vår
vän, Serbiens vän; men också er vän, Frankrikes vän . . .”
Esad Pascha Toptanis styrkor krossades, han själv avrättades, den
nationella regeringen i Tirana befriade större delen av landet och i
Vlora var de italienska ockupanterna belägrade av de albanska
be-f rielsekämparna.
Men albanerna var inte ensamma i sin nationella befrielsekamp.
Den nationella självständigheten var en klassfråga. Likaväl som de
albanska patrioterna inom Albanien fick bekämpa jordherrarna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
