- Project Runeberg -  Albansk utmaning /
153

(1970) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal is still alive, as far as we know. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att lära känna sina vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss säga Japan att inveckla sig i krig med Kina och ännu hellre med
Sovjetunionen, inte hindra, låt oss säga Tyskland att snärja in sig i de
europeiska angelägenheterna och inveckla sig i krig mot
Sovjetunionen, att låta alla krigsdeltagare sjunka ned i krigets moras, att i tysthet
uppmuntra dem här, låta dem försvaga och utmatta varandra för att
sedan, då de är tillräckligt försvagade, träda fram på scenen med friska
krafter, uppträda i ’fredens intresse’ — naturligtvis — och diktera de
försvagade krigsdeltagarna sina villkor.

Lika billigt som angenämt! . . .

Eller tag exempelvis Tyskland. Man lät det taga Österrike, trots
skyldigheten att försvara detta lands självständighet, men avstod
Su-detområdet, lämnade Tjeckoslovakien åt sitt öde, trots alla
förpliktelser, och sedan började man i pressen skräna och ljuga om den ’ryska
arméns svaghet’ om ’det ryska flygets upplösning’, om ’oroligheter’ i
Sovjetunionen för att därigenom driva tyskarna allt längre åt öster,
lova dem ett lätt byte samt intala dem: Börja ni bara krig mot
bolsje-vikema, så skall nog allt gå bra . . . Ännu mer karaktäristiskt är att en
del politiker och pressmän i Europa och Förenta Staterna, som förlorat
tålamodet i sin väntan på ’marschen mot Sovjet-Ukraina’, själva
börjar avslöja den verkliga meningen med icke-inblandningspolitiken. De
säger rent ut och skriver svart på vitt att de svårt ’missräknat’ sig på
tyskarna, då dessa i stället för att tränga längre mot öster, mot
Sovjetunionen, kantänka vänder sig västerut och kräver kolonier. Det skulle
kunna tänkas att man gav bort Tjeckoslovakiens områden åt tyskarna
som priset för förpliktelsen att börja krig mot Sovjetunionen, men nu
vägrar tyskarna att betala växeln och visar fordringsägaren på dörren.

Min avsikt är alls inte att hålla någon moralpredikan med anledning
av icke-inblandningspolitiken, att tala om svek, förräderi o.s.v. Det
vore naivt att predika moral för folk, som inte erkänner den mänskliga
moralen. Politik är politik, som de gamla slipade borgerliga
diplomaterna säger. Det bör likväl anmärkas att den stora och farliga lek, som
icke-inblandningspolitikens anhängare börjat, kan sluta med ett
allvarligt fiasko för dem själva.”

Den 30 mars beslöt det brittiska kabinettet att ge garantier till
Polen. Dagen därpå — två timmar innan denna garanti skulle
meddelas underhuset —- kallade Lord Halifax på den sovjetiske
ambassadören i London och frågade om han kunde auktorisera Chamberlain
att säga att Sovjetunionen biträdde denna garanti. Detta var ingen
förhandling. Den sovjetiske ambassadören hade bara möjlighet att
säga att han inte kunde binda Sovjetunionen. I underhuset ljög då
Chamberlain och sade att sovjetregeringen ”helt förstod och upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:53:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jmalbansk/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free