Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—■ Kreml och Vatikanen, Pentagon, Aten och Belgrad fördömer
Albanien. Tänk om albanerna har rätt?
Vi reste i landet. Hörde, såg, diskuterade. Sedan började vi läsa.
Vi återvände. Vi reste igen. Vi satt på nationalbiblioteket i Tirana
(och man bar boktravar till mitt bord). Vi hade haft fel. Det var
albanerna som hade haft rätt.
Detta är inte en privat berättelse. Den utvecklingen har vi haft
gemensam med många andra av vår sort. Folk på vänsterkanten som
omedvetet svalt propagandan från Sovjetunionen och Förenta
Staterna . . . och egentligen svalt den därför att Albanien varit ett litet
land.
Men som också med åren tvungits ta ställning till de albanska
frågorna och då funnit att albanerna har haft rätt. Men det är inte
bara att albanerna haft rätt. Albanerna — de albanska
kommunisterna — har också själva tvungits ta upp de stora och avgörande
frågorna. Och de har gett svar som är betydelsefulla för oss.
I denna bok har jag sysslat mycket litet med produktionsstatistik.
Produktionssiffror i och för sig säger inte så mycket. (Även om det
är betydelsefullt att Albanien år 1968 använde 79 kg aktivt
konstgödsel per hektar odlad jord. Grekland 68 kg, Jugoslavien 60,4 kg,
Ungern 66,9 kg, Spanien 36,8 kg och Italien 72,6 kg.) Viktigt är att
veta att Albanien utvecklats mycket snabbt. Men viktigare ändå hur
det utvecklas och vilken målsättningen för denna utveckling är. När
de tog ställning mot den sovjetiska revisionismen tvangs de albanska
kommunisterna också att noga diskutera hur socialismen i
Sovjetunionen kunnat utvecklas på detta sätt. Vad hade skett. Hur kunde
det undvikas.
Chrusjtjev talade om Stalin. Än talade han si och än talade han
så. Stalin tecknades som en person som helt ensam förvridit
utvecklingen. Den analysen var de albanska kommunisterna inte överens
om. De vägrade att ens erkänna den som analys. När det gällde
personkulten hade de en annan uppfattning än Chrusjtjev:
”Stalin var en anspråkslös människa. Som marxist-leninist gjorde han
en riktig bedömning av den roll som massorna och individen spelar:
han motsatte sig personkulten mer än en gång och kritiserade den som
främmande för marxist-leninister. Dock — särskilt under Stalins sista
levnadsår — blåstes kulten upp till stora proportioner. Och detta
användes av Chrusjtjevklicken som, av skräck, själva upphöjt Stalin för
att så småningom kunna uppnå sina anti-marxistiska och anti-socia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
