- Project Runeberg -  Ett femtiotal /
55

(1972) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esteticismens barbari och skrivarens roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bara berätta en historia, säga vissa saker till läsaren.
I det ögonblick läsarens uppmärksamhet fastnar vid
stilen, är det stycket förstört. Boken måste vara skriven
så att läsarens uppmärksamhet hålls kvar omkring
de personer och de problem författaren önskar.
Läsaren får lika lite lägga boken ifrån sig och gäspa
som han får sitta och nynna ordramsor utan att bry
sig om deras innehåll. (För att inte få alltför
meningslös kritik anhåller jag att den protesterande läsaren
åter ögnar igenom närmast föregående stycken.)

Jag vill gå så långt som att säga att den vackra stilen
är en av skrivarens allra farligaste fallgropar. Den är
intellektuell självkastrering. Om han misstänker att
stilen går för lätt och glatt i ett kapitel, då anser jag
att han först bör söka helt stöpa om det, går inte
det bör han åtminstone sätta in ett tillräckligt antal
vågbrytare som tvingar över läsaren från stil till
innehåll.

Att berätta en historia så att varje normal läsare
intresseras och läser boken igenom, utan att lägga
den åt sidan, det är huvudsaken. På det sättet kan
man nå dit man vill.

När en liten litteraturhistoriker som Böök ”inte
vill räkna Balzac till de verkligt stora diktarna”
håller upp en magistral pekpinne, ängsligt skakar på
huvudet och säger att Balzac var så vulgär, ”hans
stil var inkorrekt”, då gör han det därför att han
icke inser vad stil är. Därför att han icke vill, eller
icke kan fatta vart Balzac ville nå och hur han nådde
det.

(Aftontidningen 30-3-1955)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jmef/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free