- Project Runeberg -  Ett femtiotal /
124

(1972) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska misären och dess akademi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under artonhundratalet kämpade också akademien
tappert mot den borgerliga demokratin och mot de
demokratiska tankarna. Den begagnade i denna kamp
alla sina maktmedel och sina korruptionsfonder. Dess
kulturvårdande insats under vårt åttiotal har blivit
herostratiskt ryktbart. Men den svenska
borgerligheten var senfödd. Dess ungdom kort. Snabbt slogs
den av världskrisernas förnuftiga eftertanke. Dess
litteratur, nittiotalets kranka blekhet, fullföljde på
det litterära planet denna den svenska
sekelslutslibe-ralismens kompromiss och konkurslinje.

Ledamotskap i Svenska akademien var
internationellt sett av ungefär samma betydelse som
ledamotskap av Klasamåla Blomstersällskap. Dess betydelse
inom landet var ringa. Arbetarklassen och dess
organisationer, som nu rykte fram och snart skulle
komma i främsta rummet, sökte sig sina författare på
annat håll. För dem blev de svenska
åttiotalsdemo-kraterna med Strindberg i spetsen de största
hem-landsdiktarna. De unga som drömde om att skriva
gjorde det inte i förhoppning om att kunna bli ständig
akademisekreterare. Akademien tycktes på väg att
förlora sitt sista inflytande, rösträtten skulle bli dess
död.

Då kom nobelguldets väldiga reptilfond.
Krutkrä-marens sluga drag. Guld ger makt och makt ger ära.
Guld adlar. Nu behövde man inte skämmas ute i
stora världen ens om man tillhörde Svenska
akademien. Nu vart man berömd. Nobelmakten gör
även svensk akademiledamot till eftersträvansvärd
internationell kontakt. Kulturutbyte som det kallas.
Nobelpriset var ett skickligt politiskt handlande. Det
lade penningmakt i händerna på ett pålitligt sällskap
av pensionerade ämbetsmän, pensionerade professorer
och åldrande skrivare. Därmed var också nobelprisets
vidare utveckling given. Den blev intrigschackrandets,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jmef/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free