Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra försök i Indisk stadsplanering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen plan. Planlagd i början av det adertonde
år-hundrandet kunde staden mycket väl ha planerats av
en progressiv arkitekt från det tjugonde århundradet.
Den är den ’Rosenkära staden’ där varje byggnad är
rosafärgad ... den färg som gör solnedgångarna så
magiska”.
Detta är guidebokssanning eller turistsanning till
skillnad från historisk sanning. Reseböcker världen
över är oftast att hänföra till kategorin skönlitteratur.
För att ta en turistisk huvudsak först. Jaipur kallas
den Rosa staden. Detta för att byggnaderna längs
dess huvudgator är skära. Detta har dock inget med
stadsplanen att göra. Det var den långt senare
maha-raja Ram Sing II (1835—1888) som påverkad av
bemålade hus i Europa beordrade att stadens gator
skulle ges var och en sin färg. Den ena grön, den
andra gul etc. Endast det skära lever kvar. Med detta
kan visserligen även sägas att Maharaja Ram Sing II
klivit in i stadsbyggandets historia. Han kan ses som
andlig onkel till Årst a. Men ursprungligen var staden
vit. Så planerades den och så byggdes den.
Vad gäller stadens planerande är sant att Maharaja
Jai Sing II lät införskaffa planer på europeiska städer
och lät beordra bygget. Men det var den från
mogul-hovet utlånade chefsarkitekten Dala Ram som
planerade staden. Och det var han som tillsammans med
den likaledes från mogulhovet utlånade chefseunucken
Panah Mian fick äran att bekosta bygget.
Dala Ram planlade staden som en rektangulär stad
med rätvinkliga gator. Staden är icke en fullständig
rektangel ty dess nordvästra hörn är avskuret av
Amberkullarna och en av stadens nio huvudblock
eller nidhis befinner sig utanför rektangeln, öster om
stadskärnan. Denna avvikelse från den europeiska
liksidigheten är inte tillfällig. Oregelbundenheten
skyddar den från den fyrkant som i Shilpa Shastra,
10 — Ett femtiotal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
