Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra försök i Indisk stadsplanering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen. De strikta byplanerna upplöses — i dess ställe
träder den kaotiskt förvirrade förslumningens
planlöshet. När man får tusen kalorier för lite om dagen
finns ingen energi kvar till att dekorera sina hus.
De klassiska dekorationerna krymper till
rudimentära väggmålningar. Kochihusens — lerhusens
väggreliefer som fordrar underhåll efter varje monsun
försvinner och endast på gödselstackarna —
bränslestackarna — lever den gamla dekoren vidare. Och
det blott i vissa byar. Den operativa frasen: tusen
kalorier för lite. Det är utsugningen och dess Rolls
Royce-blänkande framsida profiten som är slummens
upphov. Därför är slummen heller inget
stadsplane-problem. Vilken människa som helst av dem med god
vilja kunde lösa slummens stadsplaneproblem, minska
befolkningstätheten i de gamla stadsdelarna och
återföra dem till sin funktionellt människovänliga
bestämmelse. — Bygg nytt. Ge livsrum och livsmöjligheter.
Det vore så enkelt att lösa de tekniska problemen,
avloppsproblemen, vattentillförseln,
kommunikationerna att inte ens de lärdaste apologeter förmått
komma med andra argument för slummens fortbestånd
än den asiatiska folksjälen (i nyare terminologi — den
asiatiska människans kulturbetingat dåliga
bostads-vanor).
Problemet står inte: Vad göra?; utan: Hur få makt
att göra? Och för oss står det inte: Hur hjälpa?; utan:
När sluta stjälpa?
I fattigdom och okunnighet frodas snusk, både
fysiskt och psykiskt. Det psykiska snusket vare sig det
tar sig uttryck i förmågan att dricka mjölk med
ändtarmen eller beredvilligheten slå ihjäl folk som äter
kokött eller svinkött eller överhuvudtaget kött är
varken speciellt asiatiskt eller speciellt särkulturellt. Blott
en svältande kulturs hungerhallucinationer.
Slum är att födas sjuk, leva sjuk och hungrig, dö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
