Note: This work was first published in 1989, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sjunga fosterländska sånger och sköta sina jobb. Och
nu är jobben mer komplicerade. Alltså får de lära
sig mer. De demokratiska idealen i all ära; men det
är näringslivets behov av utbildad arbetskraft som
driver samhället att vidga skolornas rekryteringsbas. ’
Men allt är dubbelt. När arbetarna och torparna fick
lära sig läsa gavs de också nya verktyg. Det blev då
inte bara katekes, det blev folkrörelser och
fackföreningar och partier. Också nu ges barnen från vad som
omskrives till orden: «socialgrupp 3» nya verktyg. Det
märks. Det är inte utan orsak som gamla politiker oroar
sig i riksdagen över de «unga radikalerna». De passar
lika lite in i de gamla apparaterna som de läskunniga
torparna och sågverksarbetarna en gång passade in i
statskyrka och rangrullesamhälle. Med den synen blir
skolan positiv. Den som skolas blir misstänksam och
ställer frågor. Du frågar ju.
Men — uppriktigt — tror jag inte på skolan som
utbildningsväg. I ett förnuftigt samhälle skulle vi
knappast ha skolor. Skolan är en tidsförstörande apparat. Vi
vet ju hur snabbt man kan lära sig. Att då hålla barnen
inlåsta från sju till uppemot trettio års ålder för att
ge en rudimentär bildning är ineffektivt. Men
lönsamt. Ty skolans uppgift är inte bara att ge utbildning
till arbete — utan att dana karaktärer. Stora delar
av skolarbetet är skenarbete (även om lärarna — som
själva formats av systemet — inte vill inse det).
Framförallt i tonåren är det samhällsnyttigt att hålla
ungdomarna inlåsta. Att dressera dem till
samhällsnyttigt (nyttigt för detta samhälle) tänkande och
handlande.
Mottot för hela vår utbildning är att det är större
att tänka rätt än tänka fritt. Tänka rätt är inte att
vara rättänkande konservativ utan att tänka enlig den
logik som tjänar detta samhälle. Ty om man godtar
premisserna (de skolgivna) så blir detta samhälle det
enda rätta — trots att du och jag och vi alla upplever
det på annat sätt. Skolan är en dressyrinrättning. En
hundutbildningsanstalt. De manliga eleverna går sedan
igenom ännu en dressyr i militärtjänsten, de kvinnliga
har förr brukat bli hemmafruar (lättdresserade) nu när
5 - Nordisk trio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
