Note: This work was first published in 1989, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor S. aus Berlin, germanist och idéhistoriker,
hade varit på besök i Sverige. Efteråt klagade han sin
nöd för mig:
— Dessa unga svenska intellektuella är ett säreget
släkte. De förstår ju inte ett hegelianskt skämt; ja, inte
ens ett boströmskt.
Jag hade dock tröstat honom. Förhållandet var alls
inte säreget. Sverige var ett litet och välordnat land där
folk sov rätt gott om nätterna och där de unga
intellektuella redan tidigt visste vilken plats i apparaten
som stod öppen för dem och där framsteget
rationaliserats till moduler. För ett folk vars längtan stod till
heltäckande mattor och papperskorgar av läder utgjorde
både Hegel och Boström farligheter. Ty med ett
dialektiskt tänkande kliver man endast under svårigheter
fram från modul till modul och om en person i det
representativa samhället toge Boström på allvar ginge
det honom illa. (Ȥ 178 Den representerande
personen måste vara en mensklig eller en sinnlig-förnuftig
vilja, ty utan att han vore förnuftig, kunde han ej
känna och innehava den representerandes rättigheter,
och utan att han vore sinnlig, kunde han ej bevara och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
