Note: This work was first published in 1989, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na vår situation. Först då får vi en litteratur av
världsformat.
— Men de andra, de som skriver i USA och
England och Frankrike är ju dåliga de med, ropade en
poet från södern.
— Om andra är dåliga ger det oss ingen orsak att
prisa vår egen dålighet, sade Bhattacharya. Den stora
litteraturen når alltid ut oavsett på vilket språk den är
skriven. Det är inte en fråga om intriger och språk och
byråkratiska åtgärder för att sprida manuskript i
utlandet. Det vi skall diskutera är skrivandet. Den som
ingenting har att säga har ingenting att säga oavsett på
vilket språk han försöker säga det. Ni får vara hur
stora ni vill i er egen by, men ni avslöjas ute i världen om
er storhet är falsk. Så är det och det är lika så gott vi
erkänner det. Nu till huvudfrågan ...
Längre hann Bhattacharya inte. Författarna stod
upp, klättrade på träbänkarna, stampade, skrek och
visslade. Man såg Bhabani Bhattacharyas mun röra
sig men inte ett ljud nådde fram.
Efteråt stod vi ute i trädgården. Det var helt tomt
omkring honom.
— Du förstår, sade han, detta måste sägas. Det
finns många därinne som skulle kunna tillgripa
lagstiftningsåtgärder för att få tyst på oss som säljer
utomlands. Och de sitter i alla nämnder och alla
kommittéer och delar ut alla pris. Och de beundrar varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
