Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens jubel redan skallar öfver berg och stad
och land,
Och Alhambras praktborg smälter liksom bort i
solens brand;
Men derinne sorgens midnatt sina dystra skuggor slog,
Och en konung utan rike ensam ur dess portar drog.
Nyss han stod uti dess salar, hög och herrlig som
en gud,
Och med eld af heta kyssar ville värma opp sin
brud,
Denna vålnad af en kärlek, hvilken först han nu
förstod,
Då han såg sin bleka lilja purpurstänkt af offerblod.
Paradisisk skönhet ännu på den mjella pannan ler,
Än ur släckta jungfrublicken kärleken han tala ser
Om försakelser, dem mannen kände, men till
hälften blott,
Om de tysta qval, dem qvinnan härtill lifvets
hemgift fått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
