- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
8

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

luffsiga karlen med hår åt alla väderstreck och ögon,
som aldrig tycks ha vuxit från barnkammaren, hon, som
kunnat få både en doktor och en lärare för att inte
räkna alla skolpojkar, men de räknas inte, efter som vi
bara är femklassiga.
Därtill är han så fullkomligt blottad på alla högre
intressen, jag menar Axel. Vete Gud, om han ens kan
läsa rent innantill, men det kan han väl ändå, efter som
han fick gå fram för prästen.
Står han inte i boden och trampar — han är
duktig i sin affär, fast han vidgade ut sig litet för häftigt
i början — så endera hänger han i skogen med bössan
öfver axeln eller också »uppfinner han» — naturligtvis
alltid sådant som inte duger.
I det fallet är han då lika invensjös som de flesta
uppfinnare, men hvad har man för glädje af det! Nej,
tacka vet jag då en huslig läsning kring den stilla
aftonlampan! Det är fortfarande mitt oupp-hinneliga manliga
ideal!
Bedas har sitt hem på sjögatan, alldeles vid början
af norra delen af stan, där fiskarebefolkningen bor i
deras små röda kojor med skorstenar som hvita hus.
När Axel började, var boden svart och trappan dit
upp brant som en stege.
Men nu är allt så gladt och ljust — fönstren stora
och allt sådant där — men i rummen har de så enkelt,
att det knappt kan vara enklare.
Ruffen och jag ville åtminstone ge dem en treflig
sals-möbel, när de gifte sig, men Axel ville ingen ha
— »förr än han kunde köpa en själf.»
»Och Beda, sa jag? Henne tänker du naturligtvis
inte alls på?»
Han fick tårar. i ögonen. Men tror någon
människa, han gaf med sig? Nej, tro aldrig det.
Se’n dess har jag fått aversjon för karlar, som får
tårar i ögonen.
Man tror man rår på dem — men pytt! Tårarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free