Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
griper det konstnärliga? Men ser du, nu trodde de att
den var skrifven af en man, och visst hade det varit
obegripligt skickligt och hämskt, om en alldeles
främmande karl så där kunnat vända ut och in på mig
och leta reda på mina allra lönligaste tankar och känslor.
Sån’t hade varit konst, ser du.»
Men det biter inte på Ruffen det bittersta, utan
han bara pöser upp sig öfver hvad som är.
Det sägs, att vi stängt för att inte stå i vägen
för magen, men det är nog därför, att han inte tyckte,
att en kryddbod längre var en passande ram åt min
»storhet.»
Hå hå!
Liksom en kryddbod, som föder sin man, inte skulle
vara en utmärkt ram åt hvad storhet som hälst i vårt
land — i synnerhet inom det litterära! Måtte han bara
kunna hålla tätt i längden — Ruffen förstås, ty ännu vet
ingen människa utaf häruppe, att jag blifvit utskuffad på
litteraturens glanskis — ty utskuffad blef jag. Han är
presis som en gissen tunna: sanningen grinar i alla
springor, och att de inte för längesedan räknat ut, hvad
han menar med sitt: »har ni läst, har ni hört?» begriper
jag inte. Det finns ingenting som folk har så svårt
förlåta en stackare som att ha sett litet mer än de, får de
därtill veta, att man till på köpet blifvit tryckt litet mer
än de, så vore det färdigt.
Jag vet ju hur jag var själf, innan jag begrep
något i det litterära.
Jag trodde, att folk som skref inte gjorde annat
än gick omkring för att se hvem de uppsluka månde.
Men inte alls vill man uppsluka någon!
Man bara skrifver med folk i, i all hjärtans enfald
— och att svika ett gifvet förtroende skulle väl lika
litet falla en in som att ta ned må’ii — såvida det inte
är förtroenden, som alla människor känner till eller som
man har lof att säga.
Väl åtminstone, att Villy, som var så innerligt rar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
