- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
24

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men Styfven hade kastat i sig sin toddy, som var
mörkare än Holmens, mycket mörkare, och ringlat sig
ut genom dörren, som väl var, för i en sådan persons
närvaro kunde det naturligtvis inte ens falla mig in att
ingå i några slags detaljer.
Holmen gjorde inga krumbukter, Gud ske lof, utan
sa han skulle komma. Han var till och med så hygglig
lofva, att jag skulle få skicka bokpaketet direkt dit —
vi lånar böcker af Villy — och att sätta gråpapper på
alla författarna, så att vi inte kan kika dem hvarken på
ryggen eller i sidorna, för då känner vi naturligtvis
genast igen dem, och vet vi väl bara hvilka de är, så vet
vi också ungefär hvad vi ska tycka, och på det viset
får vi ju aldrig något eget omdöme.
När jag gick, var Holmen i sitt mest strålande
lynne. Måtte det få hålla i!
Det mest riskabla, när man skall sätta något nytt
i gång, är just folks lynnen.
Vill de ha roligt, så vill de ha roligt; eljest kan
inte de ädlaste syften hjälpa upp situasjonen.
På hemvägen gick jag rakt förbi Kikuten, bredde
ut mig så mycket jag kunde midt på gatan och
nickade och vinkade, så hon skulle få se mig riktigt.
Nu är det för sent, att hon ska kunna få reda på
något.
Hon kommer nog att sofva godt i natt!
Men det unnar jag henne. Hon är värkligoi
inte snäll!
Jag däremot tänker sofva riktigt godt — och
drömma ljufliga, lyckliga drömmar. Bildningens
hörnsten är laggd i. vår stad — Kullens små kiselsteuar
räknar jag inte — laggd af mig, mig, Lovisa Petterkvist.
Men jag kände också något annat!
Jag skulle i det här ögonblicket inte för aldrig det
velat att bildningens stig gått fram öfver mina liktom är.
Senare :
Ännu inga böcker! Jag begriper inte Villy! Nå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free