Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pringcip inte hörde — och gick hastigt ut. — Tio
minuter senare af sände jag följande telegram till Villy:
»Sänd morgondagens ångbåt snyggare Kungs-säng
med tillbehör.
Din öfverlyckliga L. P.»
Jag var i fullkomlig feber innan svaret kom.
Slutligen kom det och ljöd så här:
»Det var tusan, tant Lova!»
Aldrig ett ord mer.
Den rysliga pojken!
Nu kominer jag naturligtvis att förgås af oro, innan
jag får veta om vi har något med båten eller inte!
Dagen därpå:
Maja ska få hålla i sim gördeln, när Alf hoppar.
Hon var så ledsen att inte få stå i transparangen.
»Kära», säger jag, »vi kan väl inte bli basunänglar
allesammans, häller!»
Det tröstar henne litet — och hvem vet om inte
en nådig blick kan falla, trots alla intriger!
Senare:
Om bara tiden ville gå!
Jag tror jag ska gå och hälsa på Anna Ene, som
jag inte sett en skymt af under hela festruset. Det ska
förströ mig litet.
Strax jag öppnade dörren till Enes, kände jag i
luften att inte allt var som sig borde.
Lilla Agda, en rar förståndig tioåring, såg
förgråten ut, och när jag kom in i salen, stod Ene vid fönstret
och trummade en sådan där komma-i-jämvikt-igen-marsch
som hvarenda hustru känner till.
När jag hälsade, så bara stirrade han på mig och
så gick han in till sig, utan att ens säga så mycket
som hur står det till.
Joo, tänkte jag, där ser man hurudana till och med
de bästa är, när man kommer öfver dem oförhappandes!
Anna låg på soffan och såg blekare och
genomskinligare ut än någonsin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
