Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 GR UFLIG T INTRESSANGT.
Döda honom? Det kan jag inte häller, efter det
ingenting är att döda.
O, hvad det är besvärligt att vara kvinna!
Inte nog att vi känner en sak på ett vis, utan vi
måste känna den på tjugo vis minst. ’Och så vår otroliga
förmåga att dra ut ett lidande ur allting, sedan, för att
inte tala om hur skickliga vi är att lida igenom samma
lidande om och om igen, fast på olika sätt.
Ja, min tro är, att alla lidandets närver satt just
i det refben, som Vår Herre beröfvade Adam och
skapade oss utaf. Det förklarar den underliga skillnaden
könen emellan.
Ruffen skulle visst han —
»Ska det vara rån till te’et, moster lilla?» frågade
Maja och stack in hufvudet i dörren.
»Rån?» sa jag tankspridt — —
»Visst vore det ett rån att beröfva mig något så
oskyld — —»
»Hva sa moster?»
»Nej, jag tiger!» sa jag alldeles högt.
»Men söta moster, hvad men–––-?»
»Tyst barn», sa jag hämtande mig.
»Det är inte jag som tiger, utan någon helt och
hållet annan!»
Ja, så slutade den pumpningen — om mig till
heder, vill jag lämna osagdt.
Senare:
Nu har jag dem!
I förmiddags, när jag kom hem helt oförmodadt,
fick jag se min kära Maja komma smygande nedför
vindstrappan med en stor röd fläck midt i pannan, som
jag presis kände igen vara efter skäggstubb.
»Hvar har du varit?» frågade jag barskt.
»På vi-inden.»
»Hvad har du gjort där?»
Maja hängde hufvudet som ett brutet ax.
»Kysst Thore? Hva sa!» sa jag än barskare..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
