- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
130

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för slags karlar; ovanligt dumma såg de ut, men inte
hade man väl behöft båda upp särskildt folk till det.
Hvad i all världen skulle jag ta mig till, och klä
mig måste jag, för oklädd kunde jag ändå inte uppträda,
då skulle de ha kännt igen mig hvar eviga en.
Det var ingen annan råd, jag måste sta och
kommendera! Men det var som att kommendera i bäck.
När jag sa uppåt, gick karlarna nedåt, och sa jag
höger, så gick de till vänster.
Att jag inte tänkte på att stänga in Styfven först!
Att jag inte tänkte på det! Eller att bjuda Holmen på
middag eller att skicka Alf till honom. Men ingenting!
Tänka efteråt är just min fors, det!
»Se upp, edra förbannade lymlar!» dånade Holmens
röst just i det ögonblick jag var drifven till förtviflans
högsta spets. »Ska ni sätta soffan där, edra kaniner?
Och lampan? Så’nå förbannade drummlar! Ryck upp
er! Eljest ska jag rycka upp er, edra murflar, och det
så ni mins det, edra tjockhufvade svinpälsar!»
Karlarna flög i väg, som om de haft vingar under
fötterna.
»Gud, herr Holm», sa jag alldeles häpen, »hvad är
det för språk ni begagnar?»
»Teaterspråk», sa Holmen belåtet.
»Jo, så ska man ta dem, fru Lovisa!»
Och jag, som alltid trott, att teaterspråket var det
finaste språk som fans!
Måtte jag bara inte glömma af, att rekvisitakarlar
betyder sådana som får ovett — den högsta graden
af ovett!
Hvem kom i detsamma flygande emot mig med
rosenröda kinder och guldgula lockar, om inte Fanny Flax!
»Hur ser jag ut, hur ser jag ut? sa hon ifrigt
»Som din egen dotterdotter», sa jag beundrande.
Och det gjorde hon. Teatern måtte då riktigt
vara platsen för antikviteters förskönande!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free