- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
134

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var aftonens helt lyckliga, korta och
oförgätligt sköna ögonblick!
Nu tyckte ridån, att var han väl uppe, så var det
ingen orsak att ge sig af ned igen. Lyckligtvis blef
Kullen inropad gång på gång, och medan han var inne
och bockade sig, passade Holmen på och oljade repen,
något, som de jämt måtte göra i Stockholm, ty där
flyger ridån ofta i höjden före applåderna.
Inom tio minuter var allt klart till ängeln, och
strax därpå kom grefven, maskerad som för-förare, så
hämskt skön och så lik min älskade Fredrikson, att jag
inte kunde återhålla ett sakta och förtjust: Ack!
Det var inte mycket, men det var nog.
I sådana där fall är männen ovanligt finkänsliga —.
Också fick jag mig en riktigt nådig blick — trots mina
49 år. Lyckligtvis skulle jag inte in förr än på slutet,
så jag hann hämta mig litet. — Pjäsen är inte alls
lång, efter som vi har strukit nästan allt där inte ängeln
är med!
Kullen påstår, att det är »ett mord», men jag stödde
mig på mina erfarenheter från Stockholm — och fick
min vilja fram. Herre je, om nu också sammanhang
och innehåll tar litet skada, så hvad gör det, om bara
folk får skratta. Och skrattade gjorde de — Gud ske lof!
Och ändå var hon inte Urängelens direkta kopia!
»Nu, tant Lova», hviskade Kullen.
»Hu, nej, nej», sa jag — »inte än! Inte alls än!»
»Hysch, passa på repliken!» fräste Holmen.
Gud, sådana lidanden, tänkte jag, bara för att roa folk!
I detsamma flög det genom luften som en hviskning:
»Landshöfdingen är här!»
»Nej — säg — det — inte —!» skrek jag, färdig
att dåna.
»Hysch!» sa Holmen så argt, som om han bitits.
»Jo, han sitter på första bänken–––-» lät det i
luften igen.
»Kronofogden sitter bredvid i uniform —»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free