- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
136

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hur från det guldsmidda bröstet ett par hvitbehandskade
händer sakta höjde sig därinne i dunklet, och så hörde
jag en den förnämaste, litet läspande röst säga:
»Charmant — charmant!»
Naturligtvis neg jag en gång till.
»Mamma, mamma, tänk på rollen», hviskade Beda
förtviflad i ena kulissen, medan Holmen i den andra
riktigt gallskrek hvad jag borde säga. Men det var visst
möjligt att tänka, när jag inte hade en tanke i mitt
hufvud. Tala, var något som inte ens kom i fråga, men
niga kunde jag. Så neg jag en gång till och rusade
sedan ut, följd af en åska af applåder, som det står i
tidningarna, men smakar inte en åska af applåder bättre,
så får jag då lof säga att det är bra litet att stå efter.
Nu skulle Fanny Flax, som värkligen spelat
utmärkt, sta och »rädda situasjonen», Gud bevars, och så
sa hon med den falskaste, mildaste röst:
»Min stackars mor, nu har hon haft ett af sina
anfall igen!»
»Hva falls!» skrek jag och rusade in på scenen
igen, för nu trampade hon på min allra ömmaste tå.
»Anfall? Jag har aldrig i mitt lif haft något anfall!»
»Ridå!» skrek Holmen.
Bom! föll ridån med ett brak.
»Hur kunde mamma?» snyftade Beda tio minuter
senare.
»Hur kunde mamma?» snyftade Ada.
»Hur kunde moster?» snyftade Maja.
»Kära barn», sa jag och torkade mig i pannan,
»det var inte alls svårt. Det hade varit bra mycket
värre att Rta bli!»
I salongen stampade de som om de haft kramp,
och tror någon människa de gaf sig, förr än de fått in
mig och niga ensam.
Att behöfva tacka för sitt eget fiasko!
Kan det finnas en större pröfning för en konstnär!
Till min innerliga glädje och stolthet var herr lands-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free