Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagslag, men det misstaget kommer vi nog inte att
göra vidare,»
»Någonting annat?» frågade han med
blyertspännan i högsta hugg och knyckte till någonting på en
sned, som nog föreställde en bockning.
»Neej» — sa jag häpen —. »Inte alls!»
»I så fall — mjuka tjänare!»
Och tro mig, om man vill eller inte, men började
inte han att kluttra hirioglyfver på sin mage igen, midt
framför min näsa, så vill inte jag heta Lovisa
Petterkvist.
»Åh, för allt i världen, herr redaktör», sa jag ljuft,
fast bra röd, »var så god och inte gör er besvär med
att följa mig ut! Jag hittar vägen så väl!»
Därmed svepte jag förbi honom ut — med fullt
bibehållen krigsära — det kände jag — fast pulsarna
slog så de dunkade.
Utanför stod Styfven vid sin kast och satt
Den kan yrket», grinade han förnöj dt och pekade
med tummen mot redaksjonsrummet.
»Nå, hvad kunde herr Holm, då?» frågade jag hvasst
ty att den där skulle tillåta sig tala illa om vår gamla,
kära Holm, det — –
Men så kom jag i håg min värdighet och svepte
förbi också honom — fortfarande med fullt bibehållen
krigsära.
Jag har inte sagt ett ord åt Ruffen om det där
besöket. Det skulle såra för mycket.
Jag har bara sagt, att inte redaktören har tid hälsa
på oss i hvardagslag.
Nu glömde jag inte att be honom bo hos oss, men
nu ville jag inte: skyller för andra på Sofi, som
lyckligtvis fått ondt i benet och är förbjuden att gå i trappor.
Senare:
Nu är det nästan öfver det där med.
Det är nog bara något slags litteratörmod, som re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
