- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
220

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det vet jag inte. Men det är nog inte häller så
nödvändigt, efter som folk, som gör förslag, visst aldrig vet hur
de ska ordnas.
Jag hinner nu endast uttala min hjärtliga och
innerliga förhoppning, att denna ledare måtte vara
tillräckligt tråkig och svart och tätt tryckt!
Nog har jag ärligt bjudit till, det är då säkert!
Att till lifvets äreställen släppa fram folk, hvars
kanske enda förtjänst är att de inte kan känna harm
öfver det som är lumpet och uselt, — det — —»
»Strax!»
(Det där var åt sättär en, som ryter!)
Visst är, att »Konsten att vara sams» är en lek, ett
intet, mot »Konsten att vara osams!»
Med vördnad och allra största högaktning
L. R»
»Förekommer aldrig någon högaktning inom
tidningar», sa Styfven och ryckte som en korp åt sig de
ännu våta arken.
»Så för vi in den då», snäste jag.
»Högaktning skadar aldrig, hvar den blir plaserad.»
Styfven försvann, och jag sjönk till baka i min
stol, svettig och röd och med alla närver darrande som
nyss afskjutna bågsträngar.
Obegripligt, så olika förnimmelser olika yrken för
med sig! Hade någon människa i det ögonblicket talat
till mig, så hade jag bitit näsan af honom, jag med.
Man bör profva allt för att förstå allt! O, den som
hade en kopp kaffe!
»Var så god frun», sa i detsamma Styfven, som
pysslat i sin skrubb.
Och hvad tror någon människa han bjöd på?
Jo, på det skönaste, starkaste kaffe med färskt bröd till.
»Jag hade gjort i ordning åt honom. Han brukar
tycka om en tår ibland.»
Jag tvekade — ett enda kort ögonblick, men det
var nog för att falla. Jag drack, drack med njutning!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free