- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
234

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Drängen gick före och skottade väg i drifvorna,
medan vi plumsade efter som stora bylten, skrattande
så vi kunde dö.
Från alla gårdar skyfflades likadana
mullvadsvägar tipp och öfverallt pallrade oformliga figurer fram —
alla till samma mål. Det var tusen gånger roligare än
att åka i hyrvagn och känna sig changtil och
högtidlig! Också kom vi fram i det mest väl förberedda ’ha
roligt humör’, man kan tänka sig.
Fru Ungfraus’ kastell strålade som ett trollpalats,
tack vare »Kungslyktorna», som hängde i festoner
öfverallt och togo sig utmärkt bra ut.
I den varma, grönklädda förstugan stod de ståtliga
sönerna och tog emot.
Själf tog fru Ungfrau emot i förmaket, vackrare
och ståtligare än någonsin i sin klargröna
sidenklädning och lätta gula florschal öfver axlarna, medan en
stor hvit kakadora med eldröd näbb gungade bakom
henne i en stor förgyld bur.
Kaffet serverades i »fars rum», som var förvandladt
till ett österländskt tält; och ingen enda slapp undan
med mindre än tre koppar.
Åder ton sorters småbröd!
»Jack säge dig någet, min Lovise», sa fru
Ungfrau muntert. »Din förening um Sveriges väl vare
micket, micket klok, aber jack inte ticke om att vare klok!»
Det är ändå bra trefligt, när en människa har
kurasch att synda så där alldeles på egen hand.
Småbröden var delikata, i synnerhet det adertonde!
»Hvad tror du hon ska hitta på för öfverraskning åt oss
i år?» hviskade fru Eiiberg, som ännu var litet blek
efter »sjögången». (Fru Ungfrau’s fors är just
öfverraskningar!)
»Jack hafve någet att säge mine käre vänner», sa
fru Ungfrau i detsamma med sin glada humoristiska
blinkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free