- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
300

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvad färdiglagad »hänsyn» heter. Men anfaller han tant
Lova, vare sig i tal eller i tryck, så ger jag tusan pjäs
och allt och säger upp bekantskapen. Det har jag sagt
honom.»
»Då har jag ju din tidning, som jag kan få
berömma mig i», skämtade jag.
»Det är inte det samma det, inte.»
Tro mig om man vill eller inte, men det låg presis
samma oändliga vördnad i tonen hos Villy, som hos
hos Styfven, när han sa: »den kan yrket!»
Det åtgjorde saken.
Karlen har hypnotiska snibbar för manfolk! Den
upptäckten gjorde mig så belåten, att jag föreslog Villy
att vi skulle dricka redaktörens skål — något som så
rörde honom, att han höll på att dunka ihjäl mig extra.
Och så fick jag höra något så obegripligt kärt och
roligt — fast jag inte får tala om det än, efter som de
inte ska eklatera förr än på fästmöns 20-åriga
födelsedag. (Rik är hon med — och nästan vacker — och god!)
Villy är sig så lik.
Kanske har han fått litet mera mage och litet
mindre hufvud och är kanske litet mera bestämd och »klipp
af» i sitt sätt, men det kommer sig nog af
redaktörs-skåpet, ty att det då inte duger att lägga fingrarna
mellan, det vet jag af erfarenhet.
Men hur rar är han inte.
Jag undrar just, hur många nyförlofvade unga män
skulle ha satt sig och ruska på både järnväg och skjuts
en sådan faslig väg, bara för att klappa om och
lyckönska en gammal tråkig femtioåring!
Det sa jag också åt Villy, men då sa han, att det
var därför, att han var rädd tant Lova eljest skulle anse
honom för ett svart får i all sin tid.
»Det är du för röd till, min gosse», skrattade jag;
Thore hade alldeles laggt beslag på Maja.
Han såg så ståtlig och stolt ut. Jag tyckte presis
han hade växt ett helt hufvud, men jag märkte snart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free