Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det förlorade landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET FÖRLORADE LANDET.
Natten är lång, och Ung sitter
grubblande vid bålet.
När han vakar, så är han öga och
öra för sina kamrater och själen i den
mörka, gränslösa skogen. Han är
medelpunkten för allt som rör sig på mils
omkrets, det minsta ljud kommer till
honom, han spårar med hvart hår på
sin kropp, ingen luftning undgår hans
uppmärksamhet, ingen lukt passerar utan
att ge honom ett besked. Hans näsa
är så fin att han kan gå öfver
gräsvallen och följa mullvaden nere i jorden,
till det ställe där den gräfver. Hans ögon
gå glimt i glimt af aldrig hvilande
aktgifvande, och när han sofver har han en
gulblek fläck på hvarje ögonlock, hvilket
ger hans ansikte en rufvande, farlig blick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jokeln/0017.html
