Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mot jökeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
MOT JÖKELN,
hvari Ung skulle dukat under, om han
inte hade haft stenyxan. Han dräpte
björnen och sörplade hans blod; därefter
gjorde han ett hål i kroppen och kröp
in i det döda djuret Han sof tills
björnen var kall, men gick inte därifrån
förrän han hade fatt pälsen flådd af honom.
Nästa natt sof han under en sten med
skinnet om sig och släpade det sedan
med sig på sin vandring. Nu stod han
någorlunda ut med nätterna, och det
varade inte länge innan han lärt att
hölja sig i björnskinnet äfven om dagen.
Han stack sina fötter i huden af
björnens labbar som den var och tålde nu
den steniga grunden riktigt bra. Men
under kampen med björnen hade Ung
mist sitt ena öga.
Sin föda tog han som han fann den,
och han fick inte annat än hvad
lef-vande han kunde komma öfver; örter
eller frukter funnos ju icke mera. Han
gick böjd och samlade upp lemlar eller
åkermöss, välte undan stenar för att
finna dem och stack dem i munnen som
de voro, varma och lefvande. En sådan
liten råtta, som hade magen full af
kryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
