Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mot jökeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOT JÖKELN. 65
En dag var det redan länge sedan
Ung blef bekant med jökeln och hade
lagt den under sig liksom all annan väg,
som var gången och vorden gammal.
Också där, uppe på de öde ismarkerna,
kunde man lefva. Ung sträfvade
omkring bland de gröna iskammarna och
klyftorna, hörde det sucka djupt nere i
de genljudande hålorna i jökelns inre;
han fruktade ingenting af den, ty han
hade höljt sig i två stora björnskinn,
det ena med håren inåt, och benen hade
han lindat i älgskinn, som han hittat
på att hålla fast med remmar. Om
natten sof han mycket godt i ett eller
annat hål bland de tunga klippstycken
som flöto ofvanpå isen. Och blef det
mycket svårt med frost och storm hade
erfarenheten redan anvisat honom själfva
snön som det bästa skydd; han gräfde
sig ner och gjorde sig det lugnt i sina
skinn, tills han utsöfd och fastande
kraf-lade fram i ljuset igen och med hudarna
flygande efter sig galopperade ut på jakt
i snömarkerna.
Ung växte ifrån sitt ärende. Från
början hade han trängt norrut för att
Jökeln.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
