Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägarår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGARÄR.
79.
kommen längre. Den yttersta randen
var nu ända nere i låglandet, där den
gröna, brustna isen stötte samman med
resterna af den utdöda skogen. Där
förr stått bambuträd och mimosor låg
nu ett ispansar bergshögt, där den
kann-bärande nepentes förr växt i de varma
träsken hvälfde sig i jökelkanten
smutsiga portar, ur hvilka framkvällde kalla
floder med hvitt, ogenomskinligt vatten.
Jökeln vätskades alltid och frös igen
af sin egen köld och växte, skred, tog
det ena landskapet efter det andra.
Ung var väl bekant med dess väsen,
visste att den kom. Han räknade och
lade samman och förutsåg tämligen klart
den tid då det inte skulle finnas annat
än vinter året rundt, då jökeln tagit
hela landet. Ovillkorligt samlade han
krafter däremot, gömde på erfarenheter,
väpnade sig mot framtiden. Hvarje
förbigående vinter var för honom en hård
skola som lärde honom att förbereda
sig i stort; han företog sig nu inte
mycket under dagens lopp utan att det
började vara mening däri utöfver
ögonblicket, äfven om han inte alltid var
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
