Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvitbjörn och Vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVITBJÖRN OCH VÅR.
2°5
ningen. Det kräfde lång tids möda att
polera en hård flintbila mot slipstenen,
men så gick den också i träet där den
skulle och skamfilade inte sitt eget bett.
Hvitbjörn och hans söner tänkte ut nytt,
och det nya gjorde dem kloka. De hade
Ungblicken, de hvassa, tätt sittande
ögonen, som gingo lysande glimt i glimt
öfver sakerna som de arbetade med;
de drucko lif af det de frambragte. Och
ändtligen hade de hunnit därhän, att
det första fartyget låg byggdt på
stranden utanför boplatsen.
Det var en lång timmerflotte af
samlade och hopsurrade, smäckra
björkspiror med hvälfd botten och tätad mellan
spirorna med talg och djurhår, så att
den inte bara flöt utan också höll ett
torrt rum inombords. Den var inte
liten, kunde bära flera man och gjorde
god fart. Störarna, som den skulle
fram-drifvas med, voro flata i ändarna för
att verka bättre på vattnet när det blef
så djupt att bottnen inte kunde nås.
Hvitbjörn och hans söner rodde långa
turer på sjöarna inne i landet och voro
mycket nöjda med fartyget. Skulle de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
