Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
teatern i en oändligen lång matinékö, Jonas i
själva kön, Helen hållande honom sällskap vid
sidanom. Han höll sitt lilla teaterkritiska föredrag
huvudsakligast för att reta henne och för att
hämnas sina kölidanden. Fördenskull talade han
oavbrutet och lät inte tysta sig av hennes inkast eller
då hon lade sina fingrar över hans mun. Men
nu teg han. Och stod en stund med bortvänt
ansikte. Kön makade sig ett steg framåt. Han
vände sig mot henne med ett leende, som hon
kände till — hade redan lärt känna åtskilligt —
ett leende, som bestod i att överläppen drogs upp,
ett förbittrat leende, som spådde oväder.
Han sa:
Vad du uttrycker dig fånigt. En vacker dag
kommer jag att drömma, att jag mördar min far. Brukar
du drömma om dagen, du?
Snäsan kom tämligen oväntat. Lyckligtvis
betydde det olycksbådande leendet inte mer än så.
Kön makade sig plötsligt några duktiga steg framåt
och Jonas klarnade. Han morrade endast på lek:
För resten ska du hålla dig tyst när du nu
äntligen får höra sanningen om din innerligt
älskade och djupt fåniga teater. Jag säger än en gång:
vad bjuder den oss för våra dyra pengar? Fester?
Gärna för mig, om så vore. Kvinnor och barn
behöver fester, eljest börjar småttingarna misstänka
att de bedragits på livets kvintessens. Men varför
vända sig till en så urmodig gammal festarrangör,
tableauxvivantsdekoratör, Kasperteaterentrepenör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
