Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
föreställningarna bli något vaga och vågiga. När nu
den grådaskige, obetydlige resonören framträder,
vaknar man för en stund ur det lätta ruset och
lyssnar med något så när klart förstånd. Till de
par allvarsord, som den finurlige författaren kan
ha på hjärtat.
Fem kvar. Papuanegern har svårt att bestämma
sig. Förstår kanske inte franska, stackars hedning.
Alltså min egen älskade flicka, hör jag dig nu
säga i ditt inre: Jonas har rätt och jag skäms
att stå här i förgården till lastens tempel för att
där nedlägga min obol. (Jag har för länge sen
slagit dövörat till, så gå på du!) Min Jonas liknar
sin namne, då han, utspydd av valen, nalkades
Ninives portar och jag bör ångra och bättra mig
men jag ska vänta lite, så att profeten inte blir
stursk och högfärdig. Låt gå. Jag ger dig respit
alldeles som Jehova gjorde med Ninive. Nu har
jag i alla fall öppnat dina ögon. Du vet att teatern
är en djupt omoralisk institution, som för det
första inte har något med konst att skaffa och
som för det andra är skenhelig nog att kalla sig
högmässa i konstens tempel, då den blott är en
aftonsång i det sensuellas örtagård. Jag erkänner
och bekänner — fast det kommer att kosta mig din
kärlek — att jag icke är någon moralisk människa.
Jag sitter ej ogärna på en varieté och betraktar så
mycken nakenhet som Paris’ höga myndigheter
anser vara nyttigt för mig. Det är syndigt, men det
är renhårigt. Ty det råder ej minsta tvivel om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
