Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En avlägsen släkting
till min mor.
Till denna person och till de kyligt stämda
Fagerlindarna skulle nu alltså skvallret om Helen
och Kerrman i första hand
gå. 1 sanning, en trevlig
upptäckt! Och dess
obehag stärktes enormt av en annan upptäckt, som de
båda bröderna trodde sig ha gjort. Eller kanske
blott en misstanke, som måste bekräftas eller
vederläggas. Man anar näppeligen, vilket orimligt tungt
ansvar som vilade på dessa unga axlar från vilka
de eleganta vårpaletåerna nu långsamt krängdes
av. Alltjämt begravningstakt!
Det var lunchdags. De båda bröderna inträdde i
salen och slogo sig ned på sina platser.
Pensionatets gäster voro mangrant samlade, blott en
saknades: den grå vadmalsråttan som skaffat sig en
så besynnerlig fästman. Syster Helen satt redan
till bords och efter några minuter anlände
Kerrman. (De infunno sig alltid med fem till tio
minuters mellantid — beroende därpå att de voro
så klyftiga.)
Sedan måltiden pågått några minuter men innan
samtalet hunnit bli allmänt, bytte bröderna en
blick, varpå Max yttrade:
Herr Kerrman, vill ni vara vänlig och ge mig
några upplysningar? Saken är den, att Eddie och
jag slagit vad om något som rör er.
Fråga! svarade Kerrman ohövligt.
Bisittarna kring detta improviserade
rannsakningsbord tystnade. Man väntade kanske en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
