Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
särskild omsorg de ord, varmed han skall
uppmuntra den faderlöse. Det skälvande pekfingret
sänkes åter mot namnet Kerrman. Han tänker.
Också gossen tänker. Han tänker: Gode Gud låt
hans pekfinger gå vidare! Men det är inte
meningen. Den gamle frågar efter faderns förnamn
och gossen svarar på samma rabblande sätt: Min
far hette Pontus Kerrman. Då tar sig den gamle
ännu en minnesövning. Och pojken tänker: Gode
Gud låt hans pekfinger gå vidare — låt hans
pekfinger gå vidare. — Men det är inte meningen.
Plötsligt ler den gamle, han lyser av välvilja och
tillfredsställelse. Hans goda minne har bestått än
ett prov med ära. Han säger:
Pontus Kerrman — den mannen kände jag. Jag
minns honom mycket väl.
Och pojken ber:
O gode Gud låt hans pekfinger gå vidare —
låt hans pekfinger gå vidare — låt hans pekfinger
gå vidare —
Men det är inte meningen. Den gamle säger:
Kerrman, kom hit.
Han vill uppmuntra dem alla men han vill göra
någonting särskilt för den faderlöse. Ty vem kan
bättre behöva uppmuntran? Stel som en soldat
av gamla skolan och stammen — kaptenen har
drillat honom — marscherar pojken fram till
katedern uppför trapporna, står i giv akt. Den gamle
lägger sin vänstra hand på gossens axel, men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
