Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att du måtte likna
din far.
Det ges händelser, som man frestas att berätta
i presens. Man öppnar ett fack i minnet för att
taga fram någonting dött,
balsamerat. Man hoppas att
det skall vara väl bibehållet
så att det med någon möda kan rekonstrueras.
Men se! Minnesfacket visar sig vara en trolldosa.
Den döda lever, händelsen händer. Man frestas att
berätta i presens. Ofta förefalla dessa händelser
obetydliga. Kanske betydde de någonting förr —
men nu? Ingenting. Så är det dock icke. För att
kunna leva i minneskistan, måste de ha sugit en
dyrbar must och bevarat den. De vissna först då
vi vissna.
Åter finns det andra händelser, vilkas betydelse
står sig genom åren, oomtvistlig. Likväl måste man
plocka upp dem bit efter bit ur facket, passa och
jämka; man river sig i håret, man kallar andra till
hjälp, man jämför och undrar. Slutligen är man
nöjd eller låtsas vara. Så och så gick det till. 1
själva verket har man klart för sig att det är en
ganska dålig rekonstruktion. Bitarna finnas där,
materialet. Men icke anden.
Då Jonas Kerrman i biljettkön ondgjorde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
