Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
plötsligt klart för sig att fadern och han inte hade
samma namn. Alltså var han inte hans far! Han
gick till modern och sa, ganska bakslugt och i II—
parigt: Mor, vi och far har ju inte samma namn.
Hur kommer det sig? — Den illpariga frågan var
en sorts bestraffning för moderns bristande
uppriktighet. Och ehuru uppriktigheten enligt gossens
mening brast i fråga om den återuppståndne
Kristus, fick likväl den stackars frun av Det
Oryggliga Bekännelse-Beslutet en våldsam hjärtklappning.
Hade någon sagt något? Hon svarade som vanligt:
Fråga inte. Den dag kommer, då du får veta allt.
Den dag kommer —
De religiösa fantasierna slocknade snart. Andra
kommo i stället. Han började läsa historia och
kaptenens besynnerliga gestalt, som flyttat ur
sagofantasien in i den religiösa, flyttade nu vidare
till den historiska. Namnolikheten fick nu sin
förklaring och faderskapet erkändes åter. Han hette
varken Kerrman eller Loewen. För att vilseleda
sina fiender måste han bära olika namn på olika
platser. Fadern sa ibland: Min gosse, du har
uråldrigt krigarblod i dina ådror? — Vid andra
tillfällen: ädelt blod, furstligt blod. (En tysk
furstinna förekommer i det Loewenska stamträdet.)
Uråldrigt, ädelt, furstligt? Vilket lysande namn bar
han egentligen och vilka förpliktelser och
förmåner skulle det bringa honom på uppenbarelsens
dag? Han sa till modern: Mor, får jag aldrig veta
mitt riktiga namn? — Hon svarade med en sorts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
