Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
mamma nu eller morfar och farmor! Visa vad du
själv går för! Pojken, som skröt med sin fina
mormor, fick heta mormors gosse eller »mormorån».
(Tonvikt på sista stavelsen.)
Nej, faderns krigarskap var säkerligen av ett
annat och mera betydelsefullt slag. Alltefter ålder
och omgivning skiftade hans fantasier beträffande
fadern, men förblevo i kärnan lika: någonting stort,
okänt, vördnadsvärt, förpliktande, som genom den
hemlighetsfulle fadern skulle överföras på sonen.
Bäst att vara beredd! Dessa dunstiga fantasier
gjorde honom brådmoget allvarlig — vilket
verkligheten kanske ej skulle ha gjort. Tvenne mycket
realistiska företeelser stödde fantasien.
Den ena var moderns synnerliga ödmjukhet,
eftergivenhet, beundran (låtsad) för fadern. Vare
sig nu pojken reflekterade eller icke reflekterade
över moderns sätt att bemöta kaptenen, måste han
få en känsla av faderns överlägsenhet. Att modern
gjorde sig denna bittra möda huvudsakligast för
att rädda några tusentals kronor åt sonen, kunde
naturligtvis ej falla honom in. Barn kunna »kela»
för en tolvskilling men ej för en tusenlapp. Komme
de på den tanken, skulle de finna den avskyvärt
cynisk. Emellertid är livet stundom en smula cyniskt.
Den andra påtagliga företeelsen var — under
de senare åren — skolkatalogen. Här stod: Jonas
Kerrman och under rubriken faderns yrke:
pastorsadjunkt, död. Men Jonas’ far levde, han titulerades
kapten, på hans gula svinlädersväska liksom på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
