Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
gjort? Hon hade helt rätt och slätt förskingrat
fonden eller en god del därav. Visserligen hade
hon inte köpt sig själv så mycket som en hårnål
eller en teaterbiljett för dessa syndapengar, men
hon hade köpt sig friheten att traska omkring i
Paris hand i hand med sin vän. Hon hade använt
fonden till att muta sina egna bröder. Skam, dubbla skam!
»Helen, egentligen skulle ju Eddie såsom varande
äldst och karl ha hand om kreditivet, men hur
det nu är — jag litar mest på dig, min flicka.»
Hon hade inte bara svikit sin far, sig själv, sina
bröder, hon hade också svikit sitt kön. Inte går det
an att lämna så stora pengar i händerna på en
flicka, inte förstår hon sig på sånt? Nej — Helen
Bourmaister hade visat att det inte går an.
Omedelbara verkan av det faderliga brevet blev
en moralisk jordbävning: flickan kände sig
alldeles förlorad, förtappad, urusel. Den sekundära
verkan blev ännu värre och höll på att leda till
fullständig katastrof. Hade fader Bourmaister, där
han med ett ömt och småslugt leende präntade sina
sirliga förmaningar, anat vad han var nära att
åstadkomma, skulle den långa smala handen
tvär-stannat i ett ryck av förskräckelse. Den uppjagade
och förödmjukade flickan fattade ett högst
betänkligt beslut: hon beslöt att »skänka sig» åt
Jonas!
Gott och väl att själ älskar själ, att man håller
av Jonas, inte alls därför att han är ståtlig och
grann utan bara därför, att han är en så sällsynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
